Så här hittar du din utbildning

Samtliga sökbara gymnasieutbildningar i Stockholms län, Gnesta kommun och Håbo kommun går att hitta här.
Du kan söka fram utbildningar genom att stegvis göra ett urval. Du har möjlighet att hitta en och samma utbildning via olika urval.

Om du bor i Stockholms län, Gnesta kommun eller Håbo kommun men tänker söka till en gymnasieutbildning utanför länet ska du ändå skicka in din ansökan till Gymnasieantagningen i Stockholms län.

Gymnasieantagningen i Stockholms län vidarebefordrar din ansökan till den ort dit du har sökt. För mer information om hur du söker utbildningar utanför länet kan du läsa här

SÖKRESULTAT FÖR ANTAGNINGSDOKUMENT

SÖKRESULTAT FÖR WEBBSIDOR

SÖKRESULTAT FÖR FILER

SÖKRESULTAT FÖR FRÅGOR & SVAR

Välkommen till Gymnasieantagningen Stockholms län

Gymnasieantagningen Stockholms län är ett gemensamt Antagnings-kansli för 25 av Stockholms läns kommuner samt Håbo och Gnesta kommun och ansvarar för antagningen till de kommunala och de fristående gymnasieskolorna. Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Ladda ner appen Resan till gymnasiet

Datum för ansökan till Rig och niu

Läs mer

 


gymnasiemässan

 20- 22 november 2014


öppet hus
2014- 2015


Vanliga frågor och svar - just nu

Hur gör jag min ansökan?
  • Logga in med hjälp av ditt lösenord på www.gyantagningen.se
  • Gör ditt val.
  • Bekräfta och skriv ut ansökan.
  • Skriv under ansökan.
  • Lämna in din ansökan till din studie- och yrkesvägledare eller annan ansvarig på skolan
Hur får jag lösenord för att kunna göra en ansökan?

Går du i årskurs 9 kommer du få ditt lösenord hemskickat under v. 4 . Du som tänker söka om till nytt gymnasieprogram kontaktar din studie- och yrkesvägledare. Du som inte har en studie- och yrkesvägledare mailar till Gymnasieantagningen, gyantagningen@ksl.se och ber om att få ett lösenord.
Ange namn och personnummer. 
Bor du i Norrtälje kontaktar du deras antagningskansli. Kontaktuppgifter finner du längst ned på sidan.

Hur gör jag om jag vill byta skola när skolan börjat?

Om det är aktuellt att byta skola får du ta direktkontakt med skolorna då det är gymnasieskolorna  som sköter själva reservantagningen då. Ofta är det studievägledarna som håller i reservantagningen.

Hur ska jag veta vad jag ska söka till?

Ditt val till gymnasiet har betydelse för vad du ska göra i framtiden. Det är viktigt att du väljer något som du är intresserad av och som du tror att du vill fortsätta med de närmaste åren.

Först och främst bör du fundera över vad du är intresserad av.
Vill du läsa ett yrkesförberedande eller högskoleförberedande gymnasieprogram? Är du intresserad av att gå ett yrkesförberedande program med inriktning mot något särskilt yrke? Du vill kanske gå en lärlingsutbildning där du har praktik på arbetsplats varvat med skolundervisning? Vilket eller vilka program passar dina intressen med de kurser man läser på programmet? Vilka inriktningar finns det att välja mellan på de program du är intresserad av? Vill du läsa vidare efter din gymnasieutbildning? Vilket program innehåller de kurser för särskild behörighet du behöver för att studera vidare på högskolan?

Det bästa sättet att ta reda på mer om ett visst program och den gymnasieskola du är intresserad av är att besöka ett öppet hus. De flesta gymnasieskolor håller öppet hus en eller flera gånger under hösten och vintern. Då får du chansen att själv se skolan, träffa elever och lärare från skolan och ställa frågor som du vill ha svar på. På vår hemsida hittar du en förteckning med de datum då gymnasieskolorna håller öppet hus. 

Det kan även ta kontakt med din studie- och yrkesvägledare. Han eller hon kan hjälpa dig att komma fram till vilken utbildning som passar dig bäst.

Hur vet jag om en skola är bra?

Gymnasieskolorna håller öppet hus en eller ett par gånger under hösten och vintern. De flesta brukar även hålla öppet hus inför omvalsperioden som är under våren. Då är du välkommen för att se hur gymnasieskolan ser ut. Du får också tillfälle att ställa frågor till lärare och elever.

Du kan också gå in på jämför gymnasieskolor där alla skolor i länet finns samlade. Där kan du se vad elever i år 2 tycker om sin skola och sitt program och du kan även jämföra resultat från flera skolor.


Varför är det så viktigt att rangordna valen?

I din ansökan måste du rangordna utbildningarna du söker så att den utbildning du helst vill komma in på står som första val, den du näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Blir du antagen till en högre rangordnad utbildning i din ansökan så stryks du från utbildningar med lägre rangordning i din ansökan.

Vad är det som avgör antagningen till gymnasieskolan?

Först och främst måste du vara behörig till det program du sökt. För mer information om vilken behörighet som krävs till de olika programmen, se gymnasieprogrammen. Det är din behörighet tillsammans med din sammanlagda betygspoäng som avgör om du antas. Betygspoängen baseras på dina 16 bästa betyg (eventuellt 17 betyg om du har betyg i moderna språk som språkval) från grundskolan. För vissa utbildningar, till exempel estetiska program och International Baccalaureate kan man även få poäng om man gör ett färdighetsprov. Den provpoäng du får läggs då ihop med din betygspoäng och det är den sammanlagda poängen som avgör om du kommer in.

Om du söker en kommunal utbildning utanför din hemkommun eller samverkansområdet (för information om vilka kommuner som har samverkansavtal se samverkansavtal) så är det vanligaste att du blir antagen om det finns platser över när kommunens/samverkansområdets egna elever antagits. 

Vad krävs för att jag ska vara behörig till ett nationellt program?

Behörigheten är olika beroende på vilket program som man söker.

För att vara behörig till de 12 yrkesprogrammen krävs att man har godkänt betyg i:

  • svenska/svenska som andra språk  
  • engelska 
  • matematik  
  • plus godkänt betyg i 5 ytterligare ämnen, det vill säga i 8 ämnen totalt. Dessa 5 ämnen kan vara vilka som helst.

 
För att vara behörig till de 6 högskoleförberedande programmen krävs att man har godkänt betyg i:  

  • svenska/svenska som andra språk  
  • engelska 
  • matematik  
  • plus godkänt betyg i ytterligare 9 ämnen, det vill säga 12 ämnen totalt. 

För Ekonomi (EK), Humanistiska (HU) och Samhällsvetenskapliga programmet (SA) ska 4 av de 9 godkända ämnena vara geografi, historia, samhällsvetenskap och religion. 

För Naturvetenskapliga (NA) och Teknikprogrammet (TE) ska
3 av de 9 godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi.

För Estetiska programmet (ES) gäller godkänt betyg i vilka 9 ämnen som helst. 

Hur räknar jag ut mitt meritvärde — min betygspoäng?

Du räknar om betygen till siffror

Du som har läst ett modernt språk som språkval kan tillgodoräkna dig poängen för detta ämne utöver dina övriga 16 bästa betyg. Det gäller dig som har fått betyg i 17 ämnen och ett av ämnena är moderna språk inom ramen för språkval.

Vad det innebär är att den totala betygspoängen utgörs av betyget i språkval som ett 17:e betyg tillsammans med de 16 bästa betygen i övrigt. Betyget i språkval kan inte räknas två gånger. Det ämne som du får tillgodoräkna dig med ett 17:e betyg utöver dina övriga 16 bästa betyg” är ett modernt språk inom ramen för språkval. Det 17:e betyget kan inte vara betyg i ett extra språk inom elevens val eller betyg i modersmål. Maximal betygspoäng är 340 poäng för dig som läst och fått betyg i ett modernt språk som språkval och som har betyg i minst 17 ämnen.

För betyg satta A-F:
Varje betyg har ett värde. Gymnasiebetyget E ger värde 10 och värdet för varje betygssteg därefter ökar med 2,5. Högsta värdet på ett betyg blir då 20. För ett icke godkänt resultat ges betyget F som motsvarar betygsvärdet 0.

A — 20
B — 17.5 
C — 15
D — 12.5
E — 10 
F — 0 

För betyg satta G-MVG:
MVG = 20 
VG = 15 
G = 10 
Om du har blockbetyg i samhällsorienterade ämnen (SO) eller naturorienterade ämnen (NO) så multiplicerar du betyget med antalet ämnen som ingår i blocket. Exempelvis om du har fått VG i blockbetyget för SO-ämnena så multiplicerar du 15 (värdet för VG) med 4 (antalet ämnen) vilket blir 60. Denna summa adderar du till ditt meritvärde.

Vilka betyg är det jag söker med?

I den preliminära antagningen (som görs i april) så är det dina höstterminsbetyg som används för att visa på hur du ligger till preliminärt på de utbildningar du sökt till. Du kan då se om du ligger under eller över den beräknade lägsta antagningsgränsen för programmet när du loggar in på din sida. Tänk på att antagningsgränserna till många program höjs till den slutliga antagningen. Bara för att du hade tillräckliga betyg i den prelimnära antagningen betyder inte att dina betyg kommer att räcka till antagning i slutantagningen. 

Den slutliga antagningen som görs i slutet på juni baseras på dina slutbetyg från grundskolan. 

Har det någon betydelse i vilken ordning jag lägger utbildningarna i ansökan?

Ja, du måste rangordna utbildningarna i din ansökan så att den utbildning du helst vill komma in på står som första val, den du näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Blir du antagen till en högre rangordnad utbildning så stryks du från utbildningar du rangordnat lägre i din ansökan. Du kan göra ändringar i din ansökan fram t.o.m.sista ansökningsdatum.

Ett exempel: Du har gjort en ansökan och valt 3 utbildningar. Vid slutantagningen blir du antagen till val nr 1 i din ansökan. Val nr 2 och 3 stryks från din ansökan i samma sekund du blir antagen till ditt högre val. De strukna valen går direkt till andra sökande. Du kan alltså inte i efterhand ångra dig och vilja ha val nr 2 eller 3.
Om du mot förmodan ändå vill välja dina strukna val så måste du göra om din ansökan. Det är då viktigt att veta att du hamnar i en reservkö för de som gör sena ändringsval. Denna reservkö är för de som gör sena ändringsval.
Viktigt är att veta att denna reservkö kommer att komma efter den reservkö för de som sökt i tid, oavsett vad du har i betyg.

JAG GÅR I SKOLAN I sTOCKHOLMS LÄN MEN BOR UTANFÖR LÄNET, VEM SKICKAR INLOGGNINGSUPPGIFTER TILL MIG?


Ansökan till gymnasiet ska alltid göras via hemkommunen. Om du går i skola i Stockholms län, Gnesta eller Håbo kommun men är folkbokförd på annan ort så ska du vända dig till antagningskansliet i din hemkommun för att få inloggningsuppgifter. Tänk på att även skicka kopia på termins- och slutbetyg till din hemkommun.

Om du är folkbokförd i Stockholms län, Gnesta eller Håbo kommun och går i skola på annan ort så ska du kontakta oss för att få inloggningsuppgifter. Vi vill också att du skickar kopia på termins- och slutbetyg till oss.

Ta kontakt med studie- och yrkesvägledare på din skola för mer information.

Vad är det för skillnad på en kommunal gymnasieskola och en fristående gymnasieskola?

En kommunal gymnasieskola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige och drivs av en kommun eller ett landsting.
Fristående gymnasieskolor har en annan huvudman (ägare).  

Kommunala gymnasieskolor är öppna för alla. Kommunen tar först emot sökande från den egna hemkommunen samt från de kommuner där man har samverkansavtal. I Stockholms län har samtliga kommuner och Håbo kommun tecknat samverkansavtal gällande de nationella programmen. Det betyder alltså att du söker på samma villkor om du bor i Stockholms län eller Håbo kommun till alla nationella program på kommunala skolor.

Fristående gymnasieskolor är öppna för alla och alla söker på samma villkor till dessa skolor oavsett var man bor.

Hur många utbildningar får jag söka till?

Du får ange hur många utbildningar du vill i din ansökan. Det är viktigt att du inte anger för få alternativ utan garderar dig så att du har större möjlighet att tas in till någon utbildning.

Kan jag söka gymnasieprogram i andra kommuner?

För dig som bor i en kommun i Stockholms län eller i Håbo kommun i Uppsala län är det fritt fram att söka gymnasieskola i alla dessa kommuner i och med att alla kommuner i Stockholms län samt Håbo kommun i Uppsala län har bildat ett samverkansområde och skrivit samverkansavtal om samtliga nationella program vid de kommunala gymnasieskolorna i dessa kommuner.Du har alltså samma chans att komma in på en skola i Stockholms innerstad om du bor till exempel i Sollentuna som om du bor i Stockholms innerstad. Det här gäller alla nationella program. För dig som bor i en kommun i Stockholms län eller i Håbo kommun är det möjligt att på lika villkor söka, bli mottagen och antagen till alla nationella program i hela detta samverkansområde.

Särgymnasieskolornas program ingår inte i samverkansavtalet.
Om du söker till ett nationellt program som inte finns i din hemkommun eller inom samverkansområdet blir du förstahandsmottagen till programmet.

Om du söker till ett nationellt program utanför din hemkommun/samverkansområde vars program finns motsvarande i din hemkommun/samverkansområde kommer du endast in i mån av plats.

Ett antal kommuner i Stockholms län har tecknats samverkansavtal om Programinriktat individuellt val och vissa Yrkesintroduktionsprogram vid de kommunala gymnasieskolorna i dessa kommuner. 

För att läsa mer om vilka dessa kommuner är samt information om samverkansavtal för nationella program och introduktionsprogram se Samverkansavtal.

Varför är jag inte reserv på mina lägre val?

Du kan bara bli antagen till en utbildning! 
Om ditt betyg räcker för antagning till flera av dina alternativ så blir du antagen till den utbildning som har högst rangordning i din ansökan. När du blivit antagen på en utbildning står du kvar som reserv till högre rangordnade val, men inte till alternativ som har lägre rangordning i din ansökan.

Ett exempel: Du har gjort en ansökan och valt 3 utbildningar. Du blir antagen till val nr 1 i din ansökan. Val nr 2 och 3 stryks från din ansökan i samma sekund du blir antagen till ditt högre val. De strukna valen går direkt till andra sökande. Du kan alltså inte i efterhand ångra dig och vilja ha val nr 2 eller 3. Om du mot förmodan ändå vill välja dina strukna val så måste du göra om din ansökan. Det är då viktigt att veta att du hamnar i en reservkö för de som gör sena ändringsval. Denna reservkö är för de som gör sena ändringsval. Viktigt är att veta att denna reservkö kommer att komma efter den reservkö för de som sökt i tid, oavsett vad du har i betyg. 

Hur går reservantagningen till?  

Under sommaren görs två reservantagningar till gymnasiet
(en i slutet på juli och en i början av augusti). Efter varje reservantagning kan du logga in på vår hemsida för att se om det har skett någon förändring. Om du antagits till ett nytt val glöm inte att svara på ditt antagningsbesked.

Vill du ställa dig i kö till en ny utbildning så ska det göras skriftligt via blankett som finns på vår hemsida (fram t.o.m. att skolan tar över sin egen reservantagning).

Med start i mitten av augusti så kan skolorna ta över sin egen reservantagning. Sista datum för skolorna att ta över sin egen reservantagning är uppropsdatum. På vår hemsida finns fr.o.m. augusti en lista på när skolorna tar över sin egen reservantagning. När skolorna tagit över sin egen reservantagning så ska du kontakta dem direkt för att höra hur du ligger till på reservlistan alternativt om du vill ställa dig i kö till en utbildning. Fram till att skolorna tar över sin egen reservantagning så sköts den av Gymnasieantagningen.

När skolorna tar över reservantagningen får de en lista på de reserver som finns. Skolorna ska följa turordningen på listan.
Tänk på att det är viktigt att skolan har kontaktuppgifter till dig.
Om du inte angett mobilnummer på din sida på webben meddela gärna skolan hur de kan kontakta dig. 

Vad menas med reservantagning?

Att vara reserv innebär att du kan bli antagen eller få en bättre placering på reservlistan när någon nu antagen tackar nej till sin plats eller blir antagen på ett högre rangordnat val.

Det görs två reservantagningar under sommaren. En i slutet av juli och en i början av augusti.

Ditt nuvarande reservnummer kan försämras när en sökande med högre poäng, som aviserat om inflyttning till den sökta kommunen, blir folkbokförd i kommunen eller i samverkansområdet eller när en sökande med högre poäng, som felbehandlats, erhåller sin rätta plats på reservlistan. I sällsynta fall kan, om särskilda skäl finns, ett sent ändringsval (i det här fallet ändringar som görs efter slutantagningen) godtas. Även detta kan påverka din reservplacering negativt om sökanden har högre poäng än vad du har.

På reservlistan prioriteras sökande som tagits emot i första hand, det vill säga sökande som är hemmahörande i den kommun eller i samverkansområdet som anordnar utbildningen. Sökande som kommer från andra kommuner som själva erbjuder utbildningen kommer i andra hand (förutsatt att hemkommunen betalar).

Det kan hända att du har poäng som är lika med antagningsgränsen och ändå inte tagits in. Det beror på att det är flera sökande i samma situation och att det vid ett visst tillfälle finns plats för endast några i gruppen med samma poäng. Det finns olika regler i olika kommuner om hur sökande med lika poäng rangordnas.

Uppgift om det aktuella läget vad gäller antagningsgränser, uppgift om utbildningar och skolor med lediga platser finns på www.gyantagningen.se. Du kan följa din egen reservantagning med hjälp av dina inloggningsuppgifter.

Reservantagningen fortsätter tills skolorna själva tar över antagningen. Detta sker vid olika tidpunkter i olika kommuner i länet och gäller även fristående skolor.


VAD HÄNDER OM JAG INTE ÄR ANTAGEN TILL NÅGON UTBILDNING?

Efter slutantagningen publicerar gymnasieantagningen de gymnasieplatser som är lediga under aktuellt på vår hemsida www.gyantagningen.se  

Är du intresserad av att söka någon av de lediga platserna fyller du i en ny ansökningsblankett som du skickar till gymnasieantagningen. Antagning till de här platserna görs vid reservantagningarna i slutet på juli och i början av augusti.

Är det flera som konkurrerar om en ledig plats är det betygspoängen som avgör vem som kommer in. Du måste alltid vara behörig till sökt utbildning för att kunna prövas för antagning.

Många kommuner skickar brev efter slutantagningen eller senare under sommaren med en inbjudan till samtal för vägledning om du inte antagits någonstans under sommaren.

Är du folkbokförd i Stockholms stad hittar du information vad som gäller dig på www.stockholm.se/ForskolaSkola/Gymnasium/Skolslussen/

Är du obehörig till nationellt program och inte redan har gjort val till introduktionsprogram så kan du söka till introduktionsprogram efter slutantagningen.

Jag har glömt mitt lösenord, vad ska jag göra?

Då kan du göra på flera sätt:

  • Hör av dig till din studievägledare på skolan som har lösenorden.
  • Är du registrerad som sökanden till antagningen så kan du vid inloggningsrutan klicka på ”Glömt lösenord”. Fyll i ditt personnummer  så mejlar vi uppgifterna till dig. OBS! Din privata e-postadress måste vara registrerad hos oss för att du ska kunna få lösenordet mejlat till dig. Om du tror att din privata e-postadress inte finns registrerad, skicka ett mail till gyantagningen@ksl.se.
  • Eller mejla oss på gyantagningen@ksl.se

Tänk på att spara lösenordet på ett bra ställe, exempelvis i din mobil,  då du behöver det under hela antagningen och reservantagningen.

Var hittar jag antagningspoäng/statistik till de olika utbildningarna?

www.gyantagningen.se hittar du statistik över utbildningar. Statistiken är framtagen efter både den preliminära antagningen och på slutantagningen. 

När får jag mitt antagningsbesked?

Resultat av den slutliga antagningen

Du kan i slutet på juni logga in med ditt lösenord och se antagningsresultatet på www.gyantagningen.se

Du behöver ditt lösenord för att gå in på www.gyantagningen.se och se ditt antagningsresultat och kunna svara. Har du tappat bort det, fråga din studievägledare eller mejla gyantagningen@ksl.se så skickar vi hem det till dig.

Tänk på att spara lösenordet på ett bra ställe, exempelvis i din mobil, då du behöver det under hela antagningen och reservantagningen.

OBS! Det kommer endast skickas antagningsbesked hem till din brevlåda om du har meddelat eller meddelar Gymnasieantagningen önskemål om detta.


Varför har jag fått ett sämre reservplatsnummer?

Det reservnummer du får vid slutantagningen kan komma att ändras. T.ex. kan det inkomma korrigeringar av betyg som gör att någon som tidigare hade ett lägre reservnummer nu får ett bättre reservplatsnummer. 

Sommarbetyg kan inkomma så att en elev som tidigare varit obehörig nu är behörig och då har högre betygspoäng än dig.
En sökande som folkbokförts i Stockholms län men som tidigare bodde utanför samverkansområdet kan hamna före dig på reservlistan om den personen har högre betygpoäng.

Det kan också vara så att färdighetsprov som tidigare inte rapporterats till Gymnasieantagningen inkommer.

De förändringar som eventuellt sker är rättelser av sådant som tidigare inte varit korrekt. 

Mitt svar blev fel, jag råkade tacka nej till min plats, hur gör jag nu?

Om du svarat fel på ditt antagningsbesked, kontakta Gymnasieantagningen per mejl eller telefon så fort som möjligt.

Vad gör jag om mina betyg inte stämmer?  

Om något av dina betyg är felaktigt, kontakta din skola och be dem skicka rätt betyg till gymnasieantagningen.

För att räkna ut ditt meritvärde räknar du de 16 bästa betygen, oavsett vilka de är. Om du har läst ett modernt språk som språkval så kan du tillgodoräkna dig det betyget utöver dina 16 bästa betyg. Ditt meritvärde beräknas då på 17 betyg.

Har du räknat ihop dina 16 (eventuellt 17) bästa betyg och meritvärdet inte stämmer, skicka in en kopia på ditt betyg till Gymnasieantagningen Stockholms län.

Om jag har tillräckliga poäng för alla mina utbildningar, kommer jag då in på alla så att jag kan välja?

Nej, du kan bara bli antagen till en utbildning. Den högst prioriterade utbildningen som du har tillräcklig poäng för blir du antagen till. De utbildningar som ligger under denna i ansökan försvinner därmed från din ansökan. Om du är antagen till lägre rangordnad utbildning i din ansökan väljer du om du vill kvarstå som reserv till högre rangordnade val.

Vad ska jag göra med min utskrivna ansökan (kvittensen)?

När du har gjort din ansökan via www.gyantagningen.se skriver du ut ansökan och skriver under den. Du lämnar sedan in den utskrivna ansökan till din studie- och yrkesvägledare senast det datum som din studie- och yrkesvägledare meddelat. 

Du som inte går i någon skola eller går i skola utomlands skickar din underskrivna ansökan till Gymnasieantagningen Stockholms län. Om du bor i Norrtälje ska du skicka ansökan till Norrtäljes antagningskansli.

Vad menas med preliminär antagning?


I den preliminära antagningen i april får du som har gjort en ansökan till gymnasiet information om du preliminärt har tillräckliga betyg för antagning.

Det som visas när du som sökande loggar in på din sida är vad du har för betygspoäng och vad som preliminärt hade krävts för antagning. Du blir inte antagen till något program i den preliminära antagningen men du kan jämföra dina betyg med lägsta antagningsgränsen och då räkna ut om du preliminärt skulle ha haft möjlighet att bli antagen.

Om du har tillräckliga betyg i den preliminära antagningen betyder det inte per automatik att du kommer att ha tillräckliga betyg vid slutantagningen. Den slutgiltiga antagningen görs på slutbetygen från grundskolan och det är vanligt att antagningsgränserna höjs från den preliminära antagningen till slutantagningen.

Om du söker till gymnasiet på fri kvot (t.ex. utländska betyg) så får du ingen information om antagning vid den preliminära antagningen. Antagning inom fri kvot görs först till slutantagningen.

Söker du yrkesintroduktion (för enskild elev), individuellt alternativ eller språkintroduktion så kommer du inte att se något preliminärt antagningsresultat. Ingen preliminär antagning görs till dessa program. Det är först till slutantagingen som besked om antagning ges.

(preliminär= inte slutgiltig)

Vad händer om det program jag sökt/antagits till inte startar?

Om det program som du har sökt till inte startar så ska skolan meddela dig detta och du har då rätt att ersätta det val som inte startar med en annan utbildning. Om du får besked om att en utbildning inte startar före den 15 maj så ska kan du ändra i din ansökan och byta ut eller lägga till fler val på webben och din ansökan anses som i tid inkommen.

Om du får besked om att en utbildning du sökt inte startar efter den 15 maj så har du rätt att ersätta just det val som inte startar med en annan utbildning utan att det anses som att ansökan inkommit sent. Detta görs på blankett som finns på din inloggningssida. Om du inte vill lägga till något nytt val så behöver du inte skicka in en ny ansökan.

Om du får besked om att en utbildning inte startar efter slutantagningen (slutet på juni) kontakta Gymnasieantagningen för mer information. 

När görs färdighetsprov till Estetiska programmet och de engelskspråkiga utbildningarna?

Du som sökt i februari till gymnasieskolor med estetiska program kallas till antagningsprov i februari/mars. Om du gör ändringsval under omvalsperioden kallas du till prov i slutet av maj eller början av juni. Du som sökt estetiskt program eller engelskspråkiga utbildningar får ett brev hem där det står vad du ska förbereda dig på inför provet samt tid och plats för provet. Om du inte blivit kallad eller har frågor om färdighetsprovet kan du mejla oss på gyantagningen@ksl.se

Vad händer om jag inte är behörig?

Saknar du behörighet kan du gå på ett introduktionsprogram för att läsa upp din behörighet.

Vid ansökan; I din ansökan ska du söka de nationella programm du är intresserad av ifall att du skulle bli behörig i slutbetyget. Lägg därefter till introduktionsprogram i din ansökan.

Prata med din studie- och yrkesvägledare för information och hjälp om du är obehörig!

Jag går på en utländsk/internationell skola och ska söka till svensk gymnasieskola, vad gäller för mig?

Om du ska söka till gymnasiet med utländska betyg så kan dina betyg inte jämföras med betyg från svensk grundskola. Istället söker du till gymnasiet i så kallad "fri kvot". När du söker med utländska betyg måste du vara behörig i svenska eller svenska som andraspråk (enligt svensk läroplan), matematik och engelska motsvarande sista årskursen i grundskolan. Du måste också ha den särskilda behörigheten som gäller för de program du ska söka till. Om du söker till IB eller introduktionsprogram (gäller ej programinriktat individuellt val) behöver du inte vara godkänd i svenska för att bli antagen.

När du söker med utländska betyg vill vi att du skickar in dina preliminära betyg på hösten och dina slutbetyg på våren.  Om du har betygsdokument från de nordiska länderna, betyg på engelska, franska eller spanska behöver du inte skicka med någon översättning av betygen. För betyg på övriga språk krävs en översättning av betygsdokumenten.

Dina preliminära betyg samt slutbetyg förmedlas till respektive beslutfattare (som fattar beslut om fri kvot). För kommunala skolor är det en person på kommunen som fattar de här besluten och på friskolor är det oftast rektor. Antagningsbeslut fattas av beslutsfattare på grundval av ditt slutbetyg. När du söker med utländska betyg så deltar du inte i den preliminära antagningen i april eftersom frikvotsbeslut först fattas vid slutantagningen i juni.

För mer information se utländska betyg

Vad krävs för att komma in på ett introduktionsprogram?

Introduktionsprogrammen riktar sig främst till dig som inte är behörigt eller som trots behörighet inte kommit in på något nationellt program.

Det finns fem introduktionsprogram:  

  • Preparandutbildning  
  • Yrkesintroduktion  
  • Individuellt alternativ 
  • Programinriktat individuellt val  
  • Språkintroduktion


För att vara behörig till programinriktat individuellt val behöver du ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen eller ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och minst tre andra ämnen. 

För de fyra övriga introduktionsprogrammen finns inga behörighetskrav. För att läsa mer om de olika introduktionsprogrammen se Introduktionsprogram

Vem får söka till gymnasiet?

Du får söka till och med det år du fyller 19 år. Har du ett slutbetyg från gymnasieskolan har du inte rätt att söka till ett nytt program på gymnasieskolan.

Hur gör jag om jag vill byta skola år 2 eller 3?

Gymnasieantagningen Stockholms län sköter antagningen till gymnasieskolans år 1. Vill du börja år 2 eller 3 på en gymnasieskola ska du kontakta den skolan direkt.

Hur vet jag vilken reservplats jag har?

När du loggar in på www.gyantagningen.se och går in på din ansökan efter slutantagningen så ser du vilket reservnummer du har. 

Om jag har samma poäng som någon annan, vem kommer in?

Om flera har samma meritvärde vid urvalet till ett visst program händer det ibland att inte alla med samma meritvärde kan antas. Då tillämpas en randordning utifrån vissa specifika kriterier. Det finns fyra olika rangordningskriterier. Gymnasieskolorna väljer själva vilket av dessa kriterier som ska gälla på sina olika studievägar.

De fyra olika rangordningskriterierna är:

  • Valrang, jämförelsetal och slump
  • Ma + No, valrang, jämförelsetal och slump
  • Eng + Sv/Sva + So, valrang, jämförelsetal och slump
  • Sv/Sva, valrang, jämförelsetal och slump


Varför är jag inte reserv på mina lägre val?

Om du planerar att flytta till Stockholms län, Håbo kommun eller Gnesta kommun och vill börja på en kommunal skola ska du ta kontakt med ditt nuvarande antagningskansli. De kommer att ge dig den information du behöver inför flytten. 

Om du redan flyttat till Stockholms län och är folkbokförd här kontaktar du oss direkt via mejl där du anger ditt personnummer, din nya adress samt din gamla hemkommun.

Till dig som planerar att flytta ifrån, eller redan har flyttat ifrån Stockholms län, Håbo eller Gnesta.

Om du planerar att flytta ifrån Stockholms län, Håbo eller Gnesta ska du vända dig till Gymnasieantagningen i Stockholms län. Vi kommer att ge dig de blanketter och den information du behöver inför flytten.

Var hittar jag kontaktuppgifter/ adresser/ telefonnummer till gymnasieskolorna?

www.gyantagningen.se hittar du samtliga skolor som Gymnasieantagningen i Stockholms län sköter antagningen till. På varje skola är det länkat till skolan hemsida.

ÖVerklaga beslut

Beslut om att du inte är mottagen till en utbildning eller att du är mottagen i andra hand kan överklagas. Du som inte är mottagen till en utbildning i första hand eller mottagen alls får ett särskilt beslut om detta hemskickat i brevlådan och kan överklaga detta beslut enligt vad som står i brevet du får hemskickat om detta.

Beslut om antagning kan inte överklagas.
Ett beslut i fråga om antagning till utbildning får inte överklagas. Mottagen till utbildning är inte detsamma som att vara antagen.

Jag går på Waldorfskola och får inget utfärdat betyg, endast läsårsbrev, vad gäller för mig?

Om du ska söka till gymnasiet med läsårsbrev från Waldorfskola så kan dina betyg inte jämföras med betyg från svensk grundskola. Istället söker du till gymnasiet i så kallad "fri kvot". Elever som söker till gymnasiet inom den fria kvoten måste vara behöriga i svenska eller svenska som andraspråk (enligt svensk läroplan), matematik och engelska motsvarande sista årskursen i grundskolan. Du måste också ha den särskilda behörigheten som gäller för de program du ska söka till. Om du söker till IB eller introduktionsprogram (gäller ej programinriktat individuellt val) behöver du inte vara godkänd i svenska för att bli antagen.

När du söker med Waldorfbetyg vill vi att du skickar in ditt läsårsbrev. Dessa vidareförmedlas till respektive beslutfattare (som fattar beslut om fri kvot). För kommunala skolor är det en person på kommunen som fattar de här besluten och på friskolor är det oftast rektor. Antagningsbeslut fattas av beslutsfattare på grundval av ditt slutbetyg. När du söker med Waldorfbetyg så deltar du inte i den preliminära antagningen i april eftersom frikvotsbeslut först fattas vid slutantagningen i juni.


Kan jag få ekonomiskt studiestöd?

Du som studerar på heltid på gymnasiet får automatiskt studiebidrag från CSN mellan september och juni varje år. 

Studiebidrag får du om du

  • studerar på gymnasieskola 
  • studerar på heltid

Pengarna kommer automatiskt utan att du behöver ansöka om det.  Läs mer på www.csn.se

Kan jag söka till alla fristående gymnasieskolor?

Alla fristående gymnasieskolor i Sverige är riksrekryterande. Till fristående gymnasieskolor blir du alltid förstahandsmottagen oavsett hemkommun.

Kostar det något att gå på gymnasiet?

Nej, det kostar inget att gå på gymnasiet. En del gymnasieskolor tar  dock ut en avgift för skolmaten. På vissa program kan det förekomma depositionsavgifter för dator eller annan teknisk utrustning som är nödvändig för undervisningen. Det kan också finnas bestämmelser om att du själv måste betala speciella kläder som behövs i undervisningen. Det kan vara bra att kontrollera i förväg vad som gäller för det program och skola du söker.

Måste jag gå på gymnasiet?

Nej, gymnasieskolan är frivillig och vänder sig i första hand till ungdomar som just avslutat sin utbildning i grundskolan. Men alla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att erbjuda alla elever som avslutat grundskolan och särskolan en gymnasieutbildning. Detta gäller till och med det år du fyller 19.

Från det år som du fyller 20 år vänder du dig till vuxenutbildningen i din hemkommun.

Vad gör jag om jag hoppat av gymnasiet och sedan vill börja om?

Du som inte går i skolan men är folkbokförd i länet kan mejla
eller ringa till ditt antagningskansli för att få ett lösenord.
Ange namn och personnummer när du kontaktar ditt antagningskansli.

Du får söka till och med det år du fyller 19 år. Vill du söka till år 2 eller 3 vänder du dig till aktuell gymnasieskola direkt.

   1 2 3 4 5 6 7 8 9 10   

Aktuellt

RSS-ikon
Har du missat något?
Externa länkar

STUDERA EFTER GYMNASIET
Vad krävs för att studera på Högskola? Läs mer på Studera.nu och Högskoleverkets information.

WWW.UTBILDNINGSINFO.SE
Klicka på länken så kommer du till Skolverkets webbplats för elever, föräldrar och professionella inom utbildningsområdet. Här hittar du samlad, aktuell och neutral information om all offentlig utbildning i Sverige.

SKOLVERKET
Här hittar du bland annat information om gymnasiseskolans programstrukturer och yrkesutgångar samt gymnasieskolans lagar och förordningar

Kontakta oss om du har frågor
Stockholms län, gnesta och håbo

Postadress
Gymnasieantagningen Stockholms Län 
Box 4404
102 68 Stockholm

Telefon & telefontid
08-580 080 00
Måndag - Torsdag
kl 09.00-11.00

Besöksadress
Fatburen, Södermalmsallén 36, trapphus B plan 5

 
Besökstid
Torsdagar kl 13.00-15.00

E-post
gyantagningen@ksl.se

Fax
08-580 080 08

För dig som är folkbokförd i Norrtälje 

Postadress
Box 812
761 28  NORRTÄLJE

Telefon
0176-715 63

Fax
0176-719 67

E-post
gyantagningen@norrtalje.se

Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom: Kommunförbundet Stockholms Län (KSL)